Läkarstudenter: Vi lär oss ingenting om kost och näring

Läkare bör använda sig av närings- och kostråd för att hjälpa patienter att hantera livsstilsrelaterade kroniska sjukdomar. Problemet är att få har kompetensen som krävs.

Det är slutsatserna från en forskningsöversikt om läkares utbildning i näringslära som publicerades 2019 i The Lancet.

– Utbildningen i näringslära måste förbättras och bli en obligatorisk och meningsfull del av läroplanen för framtidens läkare, säger Lauren Ball, Griffith University i Australien, som är medförfattare till rapporten.

Hon och hennes kollegor understryker att bristen på kunskaper i näringslära sannolikt påverkar standarden hos den vård som patienterna får. De betonar också hur viktigt det är att åtgärder vidtas för att en global kunskapsstandard inom näringslära fastställs som alla läkare måste uppnå.

I Europa sticker Sverige ut med enbart 12,5 utbildningstimmar om kost och näringslära på läkarprogrammen. Det är bara ungefär hälften så många timmar som det redan mediokra genomsnittet på läkarprogrammen i Europa.

Missnöjda brittiska läkarstudenter 

I Storbritannien vittnar läkarstudenter om att kunskaperna de får under sin utbildning varken är relevanta eller användbara i många av de medicinska situationer de möter på vårdcentraler och sjukhus, eftersom en stor del av patienternas hälsobesvär kan härledas till kost och livsstil.

– På läkarutbildningen finns det medicinska sällskap för allt från sexualhälsa till ortopedi och dermatologi. Men inget om näring och livsstil eller preventiv medicin. Och under fem eller sex år på läkarprogrammet får vi bara 10–24 timmars näringslära, säger nyblivna läkaren Ally Jaffie till BBC.

Tillsammans med några kollegor publicerade hon en artikel i Future Healthcare Journal förra året där de beskriver hur läkarutbildningen skulle kunna förbättras.

”Vi anser att det finns ett behov av standardisering i läroplanerna eftersom NICE (National Institute for Health and Care Excellence) rekommenderar livsstilsåtgärder, inklusive kostförändringar, som förstahandsval vid behandling och förebyggande av vanliga kroniska medicinska tillstånd, däribland typ 2-diabetes.”

Näringslära i frontlinjen 

Även på forskningssidan fortsätter intresset för kost och näring att stiga. I juli 2020 lanserade därför British Medical Journal nya tidskriften BMJ Nutrition för att kunna tillgodose publiceringsbehovet på området.

– Jag tror att något som verkligen förändrats de senaste åren är att man insett vilken central roll som bra mat spelar för människors hälsa, och hur dåligt utbildade dagens läkare är för att bemöta den förändringen, säger Fiona Godlee, chefredaktör för BMJ, i programmet Doctor’s Orders på BBC Radio 4.

– Nutrition är ett växande forskningsområde som behöver publiceras på ett tillgängligt och högkvalitativt sätt, och vi vill bidra till den insatsen.

Detta välkomnas av läkarstudenter, däribland Kate Womersley vid Cambridge University, som säger till BBC att utvecklingen är positiv:

– Vi studenter behöver se näringslära som ett område i frontlinjen när det gäller vetenskapliga upptäckter.

Källor

Crowley J, Ball L, Hiddink GJ. Nutrition in medical education: a systematic review. Lancet Planet Health. 2019 Sep;3(9):e379-e389.

Dillon S. We learn nothing about nutrition, claim medical students. BBC News 2018-03-25.

The Food Programme. Doctor’s Orders: Getting Tomorrow’s Medics Cooking. BBC Radio 4 2018-03-25.

Xie JY, Abramovich N, Burridge J, Jaffee A, Broadley I. Nutrition education in core medical curricula: a call to action from tomorrow's doctors. Future Healthc J. 2021 Mar;8(1):19-21.

Artikelförfattare: Helene Sandström

En utbildning i precisionshälsa på funktionsmedicink grund kan ge även dig ett nytt och meningsfullt yrkesliv som läkare eller sjuksköterska. Vi har också en kurs för övrig legitimerad vårdpersonal. Välkommen att ta del av vårt kursutbud!

PS. För dig som är nyfiken på precisionshälsa på funktionsmedicinsk grund och vill veta mer har vi en gratis introduktionskurs.